Basfakta aluminium

Ungefär åtta procent av jordskorpan består av aluminium och därmed utgör aluminium ett av de vanligaste grundämnena. Nytt aluminium utvinns ut lerjorden bauxit, som bryts i dagbrott i ett bälte kring ekvatorn eller i Australien. Bauxiten bildas genom förvittring av silikatmaterial under tropiska förhållanden. Den är en blandning av mer eller mindre hydratiserade oxider av bl.a. aluminium, järn och titan.

Framställning av aluminium

Ungefär åtta procent av jordskorpan består av aluminium och därmed utgör aluminium ett av de vanligaste grundämnena. Nytt aluminium utvinns ut lerjorden bauxit, som bryts i dagbrott i ett bälte kring ekvatorn eller i Australien. Bauxiten bildas genom förvittring av silikatmaterial under tropiska förhållanden. Den är en blandning av mer eller mindre hydratiserade oxider av bl.a. aluminium, järn och titan.

Bauxiten kristalliseras i ett raffinaderi till aluminapulver (aluminiumoxid) som sedan transporteras till ett aluminiumsmältverk, oftast via containerskepp och detta sker enligt Bayermetoden.

Ett aluminiumsmältverk är mycket energikrävande och är därmed ofta placerat där det finns god tillgång till el. I smältverket omvandlas aluminapulvret till aluminium genom en process som kallas elektrolys. Processen startas med att kolanoder sänks ner i flytande aluminapulver där stora mängder el dras igenom cellen.

Det primäraluminium som framställs har en renhet på minst 99,5%. Primäraluminiumverken framställer sedan ett flertal olika aluminiumlegeringar genom tillsats av olika legeringsämnen.

Goda egenskaper ökar användning

Profiler i aluminium används inom många olika branscher. I byggen används aluminiumprofiler exempelvis i fönster, dörrar, entréer och balkonger. Orsakerna är bland annat korrosionsbeständighet och låg vikt. Hög hållfasthet tillsammans med låg vikt bidrar till att aluminium används i bärande konstruktioner i exempelvis flygplan. I solfångarpaneler utnyttjas även materialets goda värmeledningsförmåga.

Inom fordonsindustrin används mycket aluminiumprofiler, inte minst tack vare att den låga vikten innebär bränslebesparingar under hela fordonets livslängd. Lägre vikt hos lastbilar, bussar och tåg kan användas för ökad lastkapacitet. Lätta fordon minskar också risken för skador i samband med olyckor. Den låga vikten och det ringa underhållsbehovet bidrar till att också allt fler fartyg byggs i aluminium.

Inom elektronik- och telekomindustrin används profiler bland annat i basstationer, antennfästen och frontpaneler. Låg vikt och goda möjligheter att bygga in många funktioner är naturliga förklaringar till att aluminiumprofiler används i komponenter för telekombranschen.

Ett kilo aluminium kan överföra dubbelt så mycket elektricitet som ett kilo koppar. Därför har aluminium i hög grad ersatt koppar i exempelvis högspänningsledningar.

Hårda fakta om aluminium

Aluminium har densiteten 2,7 kilogram per kubikdecimeter. Järn är cirka tre gånger tyngre. Aluminium har en hög ledningsförmåga för elektricitet och värme, cirka 60 procent jämfört med elektrolytkoppar. I kontakt med luftens syre får aluminium ett skyddande oxidskikt. Om skiktet skadas återbildas det.

Aluminiumlegeringar har brotthållfastheter i intervallet 70–700 Mpa. Det behåller sin seghet även vid temperaturer ned mot -200 grader och har en relativt stor längdutvidgningscoefficient.